Finns det några växter som planterades  för hundra år sedan när Botaniska öppnade, som fortfarande står kvar i trädgården? Jajemän! En hel del träd, en ganska anspråkslös buske men också annat smått och gott. Åsa och Stina letar efter överlevare i databasen, stöter på en dödslista från begynnelsen och hittar gamla porslinsskyltar som användes som de första växtskyltarna ute i parken. De är synnerligen vackra, varför försvann de? Gäst: trädgårdsmästare Emil Wallin

Om du tittar upp när du står i entrén, ser du Botaniskas första nya växthus uppe på höjden – Bergshuset. Ännu är det inte öppet för allmänheten, men det planteras för fullt med hjälp av slagborr, skedar och sand. I porös sten ska de många alpina växterna bo. Stina och Åsa får titta in i Bergshuset och lära sig mer om dessa växter tillsammans med trädgårdsmästaren Sofia Grönberg.

Som en hyllning till det gröna Göteborg och 400-årsjubileet besöker Stina och Åsa en av de äldsta kolonilotterna och en av de yngsta odlingslotterna i stan. En på land och en i havet. Och vad är egentligen skillnaden mellan en kolonilott och en odlingslott? Gäster: Malin Augustsson, kolonist och trädgårdsmästare samt Maria Bodin, marinbiolog. 

I år är det 100-årsjubileum! Åsa och Stina läser om vad grundaren Carl Skottsberg skrev om Botaniskas förutsättningar när allt började. Mycket lera, blåst och ogräs löd domen. Men trädgården låg vackert omgiven av en naturpark, vilket avgjorde platsen. Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson är en av dem som jobbat längst i Botaniska. Han minns gamla och nya projekt, ett lyckat trappräcke och vyerna uppe från trädtopparna.

När Göteborg firar 400 år syns det också i stadens växtutsmyckningar. Temat är bland annat karneval. Åsa och Stina har bjudit in två av Göteborgs stads trädgårdsmästare, Sofia Cronelid och Malin Augustsson, för att prata om alla gröna små mellanrum som sköts om i staden. Det kan vara allt från en liten urna till en stor park eller äng. När områden förtätas blir de gröna platserna allt viktigare och får fler funktioner. Vilka är era gröna favoritområden?

Stina och Åsa tar sig en tur i skogen under en av de sista dagarna på året. Åsa har hittat revlummer i Änggårdsbergen på väg till jobbet, en växt som de flesta kände till förr i tiden och som användes flitig på jul. Som pynt inomhus, men också på kläder och i medicinska sammanhang. Lummern hade många förmågor. Till exempel att skrämma bort andar och att bota magåkommor.  Idag är lummern inte lika känd, kanske för att den minskat avsevärt på grund av skogsbruk och ett flitigt plockande. Idag är den fridlyst. Vet du hur lummer ser ut?

Har du odlat någon solros till fåglarna i vinter? Åsa och Stina är fascinerade över denna snabbväxande blomma som kan användas till så mycket. Mat, olja, färgning och fibrer. Den kan till och med omvandlas till ett instrument! Och tänk, världens högsta solros blev 9,17 meter hög! Gäst är en av Botaniskas pedagoger, Helen Ekvall, som berättar om hur man odlar riktigt maffiga solrosor.

Har du lagt märke till huset som ligger längs med huvudstråket på väg upp mot klippträdgården någon gång? Det bakom häcken med skylten ”privat”. Det är Stora Änggården. Tidigare har det varit ett privat område, men snart öppnas det upp för allmänheten. Med nya rabatter och en hel del gamla växter. Dahliorna flyttar hit, liksom dagliljor, köksväxter och mycket mer. Dessutom har även Stallet kommit hit, ett hus där Botaniskas arbetshästar en gång bodde. Gäster: enhetschef Eva-Maria Ferm och trädgårdsmästare Filip Laurits.

Stina flyttade till Brännö för ett år sedan. Hon gick från balkong till uteplats och ett helt nytt klimat. Åsa klev på färjan och besökta Stina en dag i september när ljungen fortfarande blommade och det fanns björnbär i överflöd. Vad är det för miljö hon flyttat till? Hur går det för persikoträdet i hörnet?  Och har Stina hittat någon mysig promenadslinga än?

Vissa är planterade i små skogar, andra hänger över en sten. Gemensamt är att de är små vedartade växter som planterats i en för liten kruka. I det här avsnittet undersöker Åsa och Stina traditionen bonsai som ursprungligen kommer från Kina. Jo, det stämmer, men traditionen är mer känd från Japan. Det handlar om krukor, historier och smarta knep. Gäst: Magnus Svenningsson, bonsaiexpert.